När klockan ringde 05:30 visste vi båda att det var dags att kasta loss, denna avfärd skulle ta oss från Norrland och till Svealand. Gävlebukten skulle korsas. När vi tittate upp ur luckan kom vinden från öst vilket hade lovats från väderprognosen kvällen innan. Dagarna innan hade vi seglat in med rak nordlig vind in till Storjungfrun 🌐 i total mörker och kunde bara urskilja svagt var vågbrytarna var, hörde dem kunde vi av det dånade ljudet som vågorna ger mot sten. Fullmånen och fyren hjälpte oss en bra bit. När vi kom fasligt nära togs pannlampan fram och med ett strålkastarljus kunde vi urskilja enstavlorna. Väl inne i hamnen kunde vi båda pusta ut lite och lägga till, öppna vår traditionsenliga bryggöl av finskt märke.
Videon ovan är då vi korsade Gävlebukten för att segla in till Öregrund. Vågorna rullade in stora, under korta perioder kom 3 meter höga vågor. Jag (Anders) är inte van med vågor med dessa långa vågdalar, i norra Bottenviken är vågorna korta och olidliga. Med dessa fina vågor kunde båten surfa sig fram i den höga vinden.
När vi anlände i Öregrund var det en detalj vi hade missat, det är nämligen den årliga båtveckan, vilket i vanlig ordning är fest och ståhej, efter att ha seglat i 10 timmar tar tröttheten över och det vilda livet är inget man störs utav, lugnet hade kanske varit att föredra. Men våra båtgrannar här är riktigt härliga, tysken på babord sida vill diska vår disk och bogsera oss genom Götakanal. Båtgrannen på styrbord sida erbjuder oss el eftersom alla kontakter på bryggan är upptagna.